Puhh bara onsdag

Känns så skönt att denna dag snart är över.
Det tar verkligen på krafterna att vara hemma med ett sjukt barn.
Vissa studer har jag bara lust att skrika rätt ut.
Känslan smyger sig fram.
Urk vilken dålig mamma jag är.
Jag borde älska att vara hemma med mitt barn.
Men jag står inte ut.
Man är van att jobba och ha fullt upp och nu sitter man bara hemma med en sjuk tjej.
Fasiken så jag är rastlös.
Dessvärre får man nästan aldrig släppa taget om henne så det är väldigt svårt att få någoting gjort.

Fy känns som att detta blev ett klagoinlägg om situationen här hemma just nu!
Jag hoppas verkligen fröken Tindra blir piggelin igen.
Inte alls likt henne att vara gnällig & grinig för minsta lilla!

I kväll när Tindra somnat ska jag nog smygbörja sätta upp lite julgardiner.
Våra julgardiner är inte så jättejuliga så jag tror nog att det ska gå bra!